Foto: Henrik Montgomery, Bertil Ericson

Fackens förhandlare gör upp taktiken inför vinterns avtals­rörelse. Arbetsgivarna samlar sig på sitt håll. Då spelar ­regeringen in ett argument för facken att kräva mer.

Sänkningen av bolagsskatten motsvarar ett extra löneutrymme på i storleksordningen en procent. För facken kan det betyda högre lönekrav i avtalsrörelsen.

– Skattesänkningen motsvarar en procent av lönekostnaden och det höjer helt klart löneutrymmet. Om företagens vinster höjs går extrapengarna till investeringar först om fem till tio år. Pengarna gör i dag större nytta som ökad inkomst för löntagarna – och därmed ökad konsumtion, säger LO-ekonomen Mats Morin.

Han konstaterar att vinstläget är relativt gott för företagen i Sverige. Investeringarna hålls inte tillbaka av höga utgifter för lönerna – utan det är efterfrågan som är låg, enligt honom.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger dock att facket normalt inte väger in förändringar av skatten, utan att löneutrymmet ska tas direkt ur produktionen.

– När det gäller sänkningen av bolagsskatten har vi inte tagit ställning, men jag kan tänka mig två skäl som talar för att vi i alla fall ska försöka lägga beslag på det här extra löneutrymmet, säger han.

– Det ena är att företagens vinster ökar och att det ger ett större löneutrymme. Det andra handlar om att vi är mot själva skattesänkningen och det vore bättre att pengarna används som konsumtion av löntagarna än att företagens ägare lägger pengarna på hög, fortsätter LO:s avtalssekreterare.

Regeringen ska sänka bolagsskatten från drygt 26 procent till 22, det framgår av höstbudgeten. Det kommer att ge företagen ett plus på 16 miljarder kronor.

Samtidigt täpper regeringen igen en möjlighet för internationella företag att komma undan bolagsskatt i Sverige genom att göra det svårare att flytta vinster från ett dotterbolag i Sverige till ett annat dotterbolag i ett skatteparadis. Och det betyder att skatten i praktiken blir högre för dessa bolag, trots den allmänna sänkningen av bolagsskatten.

Även detta analyserar facken inför den stora avtalsrörelsen. Mats Morin säger att dessa bolag hittills har haft ett bättre konkurrensläge än andra företag i Sverige, och att frågan är om de ska få någon kompensation för att de troligen kommer att få betala högre skatt nu.

– Det där är en bedömning. De internationella företagens möjlighet att komma undan skatt är stötande. Och kanske är det önskvärt att de förlorar sin konkurrensfördel – och att det därför faktiskt finns ett extra löneutrymme på en procent över hela linjen, säger Mats Morin.

Han tillägger att det ur facklig synvinkel är svårt att finna argument för att avstå från att använda det extra löneutrymmet på en procent. Till sist blir det ju en vanlig förhandling, som i grunden handlar om hur en vinstökning ska fördelas mellan vinst och löner.

Och regeringens sänkning av bolagsskatten är kort och gott en vinstökning med 16 miljarder kronor.

LO-förbunden samt Facken inom industrin ska bestämma sina lönekrav i mitten av november. Före årsskiftet ska fack och arbetsgivare i industrin växla krav.

Fakta

484 avtal ska omförhandlas

2013 års avtalsrörelse kan bli större än den som just tar slut. Omkring 2,6 miljoner anställda ska få nya löner och villkor. Än så länge är det klart att 484 avtal löper ut och ska förhandlas om, fler lär komma till.

Den sista mars 2013 blir avtals­rörelsens hetaste datum. Då löper en rad tunga avtal ut, flera med stridsvilliga fack: Nya avtal ska då vara klara inom i stort sett hela industrin, på pappersbruken, i handeln, för installationselektrikerna och målarna samt i kommunerna (dock inte lärarna).

Fortfarande återstår 100-talet avtal i årets avtalsrörelse, de flesta mycket små.

Källa: Medlingsinstitutet