Allt fler arbetsgivare vill veta om arbetssökande har ett brottsligt förflutet. Hittills i år har de frivilliga utdragen ur belastningsregistret ökat med 22 procent jämfört med samma period i fjol, rapporterar SR Ekot, som tagit del av siffror från Rikspolisstyrelsen.

De frivilliga utdragen visar även mindre brott som snatteri, och enligt Rikspolisstyrelsen görs 90—95 procent av utdragen för att visa för arbetsgivare.

Utvecklingen kritiseras av Datainspektionen som menar att registret används på fel sätt.

Lena Sihm, ställföreträdande sektionschef på Rikspolisstyrelsens registergrupp i Kiruna, säger att många av utdragen används av personer som ska söka jobb på taxi- och bussbolag, bemanningsföretag och privata aktörer inom hemtjänst.

– Vi har ingen statistik på det, utan det är vår känsla att det är så det ser ut, säger hon.

Det går att begära olika utdrag. Ska du till exempel jobba inom skola eller bank- och försäkringsvärlden finns speciellt anpassade utdrag, som visar brott som är relevanta för just det yrket. För de begränsade utdragen är ökningen bara nio procent.

Det är i stället bland de så kallade utdragen för eget bruk, där all brottslighet finns med, som ökningen är störst, 22 procent. Och brottslighet kan finnas kvar länge i registret, beroende på brottet, straffet och åldern på gärningsmannen.

– Det kan vara från tre till tio år, och begår du nya brott kan du finnas med längre än så, säger Lena Sihm.

Christer Karlsson, förbundsordförande i Kris (Kriminellas revansch i samhället) beskriver ökningen som ”en katastrof”.

– Jag ser att det leder till stigmatisering och förlängt utanförskap. Det hjälper kanske inte att vara drogfri och hederlig i tre—fyra år och verkligen försöka att komma tillbaka, när man i alla fall inte får något jobb för att man har en prick i belastningsregistret, säger han.

Få arbetsgivare säger rakt ut att de inte får jobb på grund av tidigare brottslighet. I stället anges svepskäl, enligt Christer Karlsson.

Han önskar att arbetsgivare skulle våga se bortom registret och ser en risk att det utanförskap som registerutdragen leder till kan leda människor tillbaka till brottslighet.

– Man måste ge folk en andra chans. Kriminella kan faktiskt förändra sig, säger han.

Christel Backman, doktor i sociologi vid Göteborgs universitet, ser flera skäl till ökningen. En medvetenhet om att möjligheten finns, tillsammans med arbetsgivares rädsla för att inte ha gjort allt för att förhindra ett eventuellt brott, är några förklaringar. I våras blev hon klar med sin avhandling som handlar just om utdrag ur belastningsregistret. Hon är kritisk till dagens användande, och är inte säker på att registerutdrag behövs i arbetslivet över huvudtaget.

– Man vill gärna lyfta fram yrken som har med barn att göra, men samtidigt är det är en ganska kass strategi för att förebygga risker inom de yrkena. Det är så många som begår den typen av brott som i registren är förstagångsförbrytare, säger hon.

I stället kan det leda till en falsk trygghet på arbetsplatsen, då man blir mindre uppmärksam eftersom de anställda redan har kontrollerats.

Många arbetsgivare kommer aldrig i kontakt med belastningsregister som innehåller några förseelser. De som förekommer där väljer i stället att inte söka tjänsten, när de vet att utdrag krävs.

Christel Backman tycker att arbetsgivare missbrukar möjligheten.

– Ja, det gör man ju, de har ju inte egentlig rätt att ta del av uppgifterna, men de är inte förbjudna heller. Så det är en gråzon de befinner sig i.

Förutom att registren kan innehålla känslig, integritetskränkande information, så utesluts personer som tidigare begått brott från delar av arbetsmarknaden. Det gör att de riskerar att återfalla i brottslighet. Ur ett juridisk perspektiv har personerna också redan sonat sitt brott.

– Den goda effekten är så liten, så jag tycker inte att det är rättfärdigat.