Sjukfrånvaron i Norge är på väg ned, särskilt inom industrin. Det gläder norska LO, som anser att trepartssamverkan mot sjukfrånvaron fungerar.

När Sverige sänkte ersättningen till de sjuka och införde en karensdag i sjukförsäkringen valde Norge en annan väg för att hejda den stigande sjukfrånvaron.

2001 slöt norska staten och parterna på arbetsmarknaden ett intentionsavtal om ”inkluderende arbeidsliv”, IA, med målet att minska sjukfrånvaron med 20 procent, få fler funktionshindrade i arbete, och öka sysselsättningen bland dem som fyllt 50 år. Det ska ske genom aktiva sjukskrivningar, rehabilitering och anpassning av arbetsplatserna. Enskilda arbetsgivare sluter avtal med staten som konkretiserar vars och ens ansvar. Sänkt ersättning har däremot inte varit aktuell – fortfarande får anställda i Norge 100 procent av lönen från första dagen när de blir sjuka.

Resultaten har inte kommit så snabbt som parterna hoppades. De första åren fortsatte sjukfrånvaron tvärtom uppåt. Men den senaste uppföljningen från norska arbetsmarknadsdepartementet, som avser utvecklingen till och med fjärde kvartalet 2011, visar på sjunkande sjukfrånvaro. Samtidigt har också antalet personer som får ”arbeidsavklaringspenger” vänt nedåt (det här är en ersättning som finns sedan 2010 när rehabiliteringsersättning och andra förmåner för långtidssjukskrivna slogs samman).

Sammantaget är det en bra bit kvar tills målet om 20 procents lägre sjukfrånvaro i förhållande till 2001. Men under tioårsperioden 2001–2011 har sjukfrånvaron i alla fall sjunkit med nära nio procent. Och inom industrin och hotell- och restaurangbranschen är 20-procentsmålet mer eller mindre uppnått. Vid enskilda industriföretag har sjukfrånvaron sjunkit betydligt mer än så.

– Nivåerna är de lägsta sedan 2001, kommenterar den norske LO-ordföranden Roar Flåten. Det är otvivelaktigt ett resultat av regeringens reformer, i nära dialog med arbetsmarknadens parter.

Exakt vilken minskning av sjukfrånvaron som beror på IA är svårt att avgöra, enligt norska arbetsmarknadsdepartementets rapport. Konjunkturen, befolkningens ålderssammansättning och invandringen, som varit stor de senaste sex-sju åren, spelar in. Av ökningen i antalet sysselsatta med 280 000 personer 2004–2010 beror nära 60 procent på invandringen.

En intressant skillnad mellan Norge och Sverige gäller konjunkturens inverkan på sjukskrivningarna. I Sverige har lågkonjunkturerna åtföljts av minskad sjukfrånvaro. I Norge ledde finanskrisen 2008 tvärtom till att fler sjukskrevs.

Mårten Martos Nilsson
08-796 27 02