Förra året tog Försäkringskassan emot 599 självmordshot från personer som blivit utförsäkrade eller fått besked om en snar utförsäkring. För fyra år sedan var motsvarande siffra 19.

Siffrorna för de tre första månaderna 2012 ligger på ungefär samma höga nivå som 2011. Bara under mars i år var antalet utförsäkrade som hotade att ta sitt liv dubbelt så stort som under helåren 2007 och 2008.

Situationen är inte helt ny för personalen på Försäkringskassan. Hot mot de anställda och självmordshot förekom även tidigare.

Det nya är att mer än hälften av samtliga hot som registreras av myndigheten handlar numera om självmordshot. Innan sjukförsäkringssystemet lades om var den andelen mindre än åtta procent.

Det finns en direkt koppling mellan den drastiska ökningen och de strängare reglerna, med fasta tidsgränser för hur länge en person får vara sjukskriven innan arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden.

När de olika taken för maxantal sjukdagar nås avslutas ärendena hos Försäkringskassan och lämnas över till Arbetsförmedlingen.

Och det är i samband med den övergången som de flesta självmordshoten förekommer.

– Det handlar om väldigt utsatta och förtvivlade människor som tycker att det är handläggarens fel att de hamnat i den förfärliga situationen, berättar Torgny Collin, säkerhetschef på Försäkringskassan.

Inga handläggare vill ställa upp på samtal med Arbetet, men säkerhetschefen försäkrar att myndigheten gör allt för att hjälpa sina ”suicidnära kunder”.

Med hjälp av självmordsforskare har man tagit fram ett nytt arbetssätt med rutiner, utbildningar och checklistor för personal som kommer i kontakt med personer som säger att de mår så dåligt att de inte orkar leva längre.

– Att tala med en person som hotar att ta sitt eget liv är bland det svåraste som finns, säger Torgny Collin. Det kan utlösa en känsla av panik och hjälplöshet.

Glenn Petrini är en av Försäkringskassans sju rådgivare som åker runt i var sin region och tar hand om personal som råkat ut för hot eller hot om självmord.

Hur hoten förmedlas beror på den utförsäkrades bakgrund och livssituation.

– Det finns inga givna regler för hur man ska bete sig i telefon eller i möte med en suicidnära kund, säger Glenn Petrini.

Men att följa en checklista och en bestämd struktur för ”det svåra samtalet” kan vara till stor hjälp.

Det finns i alla fall en regel som alla handläggare måste följa: Man ska genast tala med sin närmaste chef som i sin tur ska ta kontakt med den utförsäkrade.

– I de flesta fall tar personen tillbaka hotet och ber om ursäkt. Då gör vi inget mer och incidenten blir bara en pinne i statistiken, säger Glenn Petrini.

Men om det framgår av journalen att personen är psykiskt instabil ringer inte chefen tillbaka. I stället kontaktas den behandlande läkaren eller en läkare inom psykiatrin.

– Vi lämnar alltså ansvaret till vården för att göra en medicinsk bedömning och hjälpa personen så fort som möjligt. En del kommuner har mobila psykteam som kan rycka in.

Det händer också att handläggaren själv reder ut situationen med den utförsäkrade, försöker ge stöd efter bästa förmåga, eller bara bokar in nytt möte för att vinna tid.

Bedömer man att personen kan vara farlig för sig själv eller andra ringer man direkt 112. Polisen gör då en bedömning utifrån den information man fått från handläggaren och kör ut denne till en psykmottagning.

– Då gäller det att rädda liv och man måste bortse från den sekretess som gäller i normala fall.

Oftast är det handläggarna, cirka 8 000 av kassans sammanlagt 12 800 anställda, som tar emot självmordshoten, vid personliga besök, per telefon eller skriftligt.

De som tar emot sådana samtal får ringa ”stödtelefonen” som Glenn Petrini säger att han aldrig lämnar ifrån sig. Kan han inte hjälpa själv ser han till att personalen får samtalsstöd av företagshälsan, var som helst och vilken tid som helst under dygnet.

Någon statistik över hur många personer som begått självmord efter avslag från Försäkringskassan finns inte.

Åtminstone tre fall har tagits upp i medierna och två av dem har utretts av Socialstyrelsen som kritiserat vården och myndigheterna för bristande rutiner.

Men säkerhetschefen och rådgivaren känner till andra fall där personer tagit sitt liv efter samtal med Försäkringskassan eller efter att ha fått avslag.

– Det behöver inte bero på avslaget i sig, förklarar Torgny Collin. Avslag kan vara en utlösande faktor.

För ungefär ett halvt år sedan ringde en anhörig och undrade hur samtalet mellan en ung kvinna och hennes personliga handläggare på Försäkringskassan gått.

Samtalet ägde rum strax före en helg då kvinnan tog sitt liv.

Enligt handläggaren hade samtalet gått mycket bra. Den unga kvinnan var hoppfull om framtiden, kände att hon var på banan igen och skulle börja studera vid universitet.

– Men någonting fick henne att ta sitt liv, säger Glenn Petrini. Det var fruktansvärt för handläggaren som fick ta på sig skulden. Det blir så oavsett vad beslutet handlar om.

Sedan de nya reglerna infördes den 1 juli 2008 och fram till sista mars i år har 61 265 sjuka sparkats ur sjukförsäkringen. Enligt Försäkringskassans prognos kommer ytterligare 16 000 personer att utförsäkras till sista december 2014.

– Det är klart som sjutton att det blir reaktioner på det. Hela deras grundtrygghet rycks bort, säger Glenn Petrini.

Oppositionen har i riksdagen drivit igenom ett beslut om en återgång till den tidigare formuleringen som säger att långtidssjukas arbetsförmåga ska bedömas mot ”normalt förekommande arbete” i stället för som nu, mot ”den reguljära arbetsmarknaden”.

Men Siv Norlin, ST-fackets ordförande på Försäkringskassan, tror inte att det ändrar någonting i praktiken för långtidssjuka som riskerar bli utförsäkrade. Och som vanligt är det personalen som kommer att bli utskällda och uthängda för regler som regering och riksdag bestämt.

– Arbetsgivaren hanterar självmordshoten så bra det går, även om det är mycket tufft, säger Siv Norlin. Det stora problemet är de hårda tidsgränserna, och den enda lösningen är en mänsklig sjukförsäkring.