Kommunals dilemma: Hur locka invandrare och unga?

Kommunal står inför en stor utmaning i Stockholms län. Stora pensionsavgångar innebär att många trogna medlemmar slutar. Till stor del ska de ersättas av människor från andra länder.

– De har ingen anknytning till LO eller den svenska modellen, säger Peter Jonson, ombudsman på Kommunals avdelning i länet.

Han räknar med att Kommunal måste värva mellan 500 och 600 nya medlemmar varje månad i Stockholms län bara för att ersätta dem som slutar.

– Vi måste pröva nya vägar för att nå ut. Det arbetet har börjat. Vi är mer ute på arbetsplatserna och träffar både medlemmar och icke-medlemmar. Vi måste bli mer moderna och tänka nytt när vi möter ungdomar och utlandsfödda – framtidens medlemmar.

Ytterst handlar det om att försvara kollektivavtalen. Det kräver att facket organiserar dem som finns på arbetsplatserna. I dag är runt hälften med i facket i Stockholms län. Det är uppskattningar, några exakta siffror finns inte.

Andelen varierar mellan 70 procent i landstinget och kanske 15 procent bland personliga assistenter i privata företag. Det är nära smärtgränsen för vad som krävs för att försvara kollektivavtalet.

Organisationsgraden är högst i norra Sverige och lägst i Stockholms län, men under de senaste månaderna har Kommunal ökat i länet.

Drygt hälften av dem som jobbar i Kommunals branscher i Stockholms län är utlandsfödda, uppskattar Peter Jonson. Kommunal har ingen statistik. Städning, hemtjänst, bussar, personlig assistans samt vård och omsorg, i synnerhet privat vård och omsorg, är branscher där de utlandsfödda är i majoritet.

Utrikes födda går med i facket i lägre utsträckning än svenskfödda. Det är dokumenterat i forskningen. Samtidigt tycker förtroendevalda att det snarast är lättare att värva utrikes födda.

– De är utsatta. De har inte koll på hur vårt system fungerar. De blir lätt utnyttjade och inte alltid rättvist behandlade. De vill ha tryggheten i en fackförening, säger Malin Jändel, sekreterare i Kommunals sektion i Täby, Danderyd och Vaxholm norr om Stockholm.

Allt fler utlandsfödda blir förtroendevalda på lokal nivå. Caremas anställda har en egen sektion i Stockholm. Majoriteten i styrelsen kommer från andra länder liksom majoriteten av sektionens 170 arbetsplatsombud. Det speglar hur det ser ut på arbetsplatsen.

Högre upp i hierarkin är det sämre. I avdelningarna och förbundet är de utrikes födda underrepresenterade.

– Fler behöver komma in. De som har blivit fackligt aktiva lokalt på senare år skaffar sig erfarenheter. Så småningom kommer de att väljas till uppdrag högre upp, resonerar Anders Bergström, Kommunals tredje ordförande.

Kommunal registrerar inte ursprungsland i medlemsregistret. Därmed finns det ingen statistik, men förbundet har gjort ett par kartläggningar 1998 och 2007. Mellan de årtalen ökade andelen utrikes födda medlemmar från tio till femton procent i hela landet.

Mätningen 2007 visade att de utrikes födda var timavlönade och gick på tillfälliga anställningar i högre utsträckning än svenskfödda. De grupperna är svårast att rekrytera som medlemmar i facket och tjänar sämst.

– Ju mer vi lyckas driva kvinnopotter och höjda lägstalöner, desto mindre blir löneskillnaderna mellan svenskfödda och utrikesfödda. Den inriktningen gör att även de utrikesfödda får det bättre, säger Anders Bergström.

• Nilda Armela från Argentina jobbar med att ta hand om gamla svenskar.