Arbetsgivarna vill ta bort principen sist in, först ut. Reglerna är stelbenta, har de klagat länge. Men i verkligheten existerar inte skyddet längre, visar ny forskning.

– Turordningsreglerna ger inte längre det skydd för lång anställning och mot godtycke som en gång var syftet med dem, säger Catharina Calleman, rättsvetare vid Örebro universitet.

Hon har undersökt hur reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist har tillämpats under krisåren 2008 till 2010. Hennes analys av Arbetsdomstolens (AD) beslut visar att arbetsgivarna fick stort spelrum i rätten och vann åtta av de tio målen under den här perioden. Under åren 2005 till 2007 hade de vunnit sex av tio mål.

AD-målen handlar inte om arbetsbrist i vanlig mening. I de undersökta målen är arbetsbristen i stället kopplad till en viss lön eller kompetens. Exempelvis säger arbetsgivaren upp anställda som vägrat gå med på sänkt lön – och domstolen ger arbetsgivaren rätt eftersom den inte haft tillräckligt med pengar för att betala löner.

– Alla uppsägningar som inte har med arbetstagaren personligen att göra kopplas per definition till arbetsbrist, förklarar Catharina Calleman.

I ett annat mål har arbetsgivaren beslutat att städarna ska ha körkort och de som saknar körkort har sagts upp oavsett anställningstid. Det anser domstolen också är okej eftersom det uppstått arbetsbrist i förhållande till den nya kompetensen, körkortet.

– Domstolen tänjer på vad som kan ingå i begreppet arbetsbrist. Begreppet begränsas till vissa arbetsuppgifter eller arbetstagare utan en viss kompetens, och arbetsgivarens önskemål om att sänka löner eller bli av med lågpresterande anställda tillmötesgås.

I mars 2009 avbröt Svenskt Näringsliv förhandlingarna med LO och tjänstemännens PTK om ett nytt huvudavtal. Främsta skälet var att organisationen inte fått igenom sina förslag om en ny turordning som utgår från kompetens och skicklighet i stället för anställningstid. Det finns också förslag om att avskaffa reglerna helt och återgå till en modell av samråd mellan parterna.

– Men den debatten har ingen förankring i verkligheten. Genom att tänja på reglerna går arbetsgivarens intressen redan i dag vinnande ur tvisten – på bekostnad av anställningsskyddet.

Det finns många sätt att kringgå turordningsreglerna. En arbetsgivare kan alltid gömma sig bakom en förändring i organisationen, och då bortser domstolen från om det kan finnas personliga skäl bakom uppsägningen eller om arbetsbristen kan vara fingerad. Arbetsgivaren kan också erbjuda en icke önskad anställd andra arbets­uppgifter som hon eller han avböjer och därmed blir uppsagd.

– Det innebär att arbetsgivaren kan använda omplacering av en anställd för att undvika att säga upp en annan.

Catharina Callemans forskning in­går i boken Rätten i den ekono­miska krisen, där forskare vid Öre­bro universitet bland annat analyserar hur rättstillämpningen förändras i kristider.

Men urholkningen av skyddet har pågått hela tiden, inte bara under lågkonjunkturer, påpekar Catharina Calleman.

Redan för tolv år sedan slog hon fast, i sin avhandling om turordning vid uppsägning, att skyddet i det närmaste var upphävt.

Fakta

Las

Lång anställning ska skydda

• Lagen om anställningsskydd  (las) säger att uppsägningar vid arbetsbrist ska styras av anställningstid – sist in, först ut.

• För att en anställd ska få behålla sitt arbete krävs att han eller hon har tillräckliga kvalifikationer för jobbet.

• Företag med färre än tio anställda får undanta två personer från tur­ord­ningslistan.

• Lagen öppnar för förhandlingar. De lokala parterna kan komma överens om en uppsägningslista som avviker från grundreglerna.