Rudan är en märklig fisk.
Mig veterligen är det den enda firre som överlever då en sjö bottenfryser. Knepet för att slippa förvandlas till fryst fiskpinne är att bädda ned sig i bottenslammet.
Därefter kickar en besynnerlig kemisk process i gång. Rudan börjar bilda alkohol som har en lägre fryspunkt än vatten.
Det är spriten som håller fisken vid liv.
Vad vi har att göra med är alltså en fisk som ligger aspackad i dyn hela vintern.
Så kommer våren. Isen smälter, fåglar kvittrar och barnen sjunger.
Det är väl ungefär nu som rudan vaknar efter flera månader i alkoholmarinad. Herregud, det måste vara en bakfylla av grekiska proportioner.
– Aj, aj, aj!
För det är så jag tänker mig att vissa känner i Grekland i dag.
– Aj, aj, aj!
Bakfylla borde nämligen vara en tanke som ligger nära till hands hos många greker.
Marknaden litade inte på Greklands ekonomi under 1990-talet. Därför var räntan på lånen hög. Men så infördes euron. Alla blev du och bror med varandra. EU-länderna hängde ihop och räntan för Grekland kunde sänkas. Samma sak gällde för Spanien, Portugal och i viss mån Italien.
Pengarna flödade in. Politiker kunde sockra sina valtal och företagen körde på som vanligt eftersom de slapp tuffa krav på förändringar. Det gick ju så bra ändå.
För länderna i norr var det inte heller någon dum affär. Länderna i syd lånade och länderna i norr exporterade. Det kallas arbetsdelning.
Men nu är baksmällans tid här. Tilliten är tappad, lånen ska betalas och räntan är hög. I Grekland säger många att de inte klarar av att dra åt svångremmen mer. Allt fler säger att de har tappat tron på de politiska partierna.
I veckan brann centrala Aten och i Spanien står en ung generation utan jobb. Det är lätt att tänka på 1930-talets Europa. En stark man som träder fram och mörkret sänker sig över kontinenten.
Ibland blir man nästan avundsjuk på rudan.
Tänk att kunna borra ned sig i dyn. Gå i vinterdvala. Men det är klart. Man kan ge sig på att det inte känns särskilt bra att vakna upp på vårkanten. Kanske står det då en hal ål från Stora fiskebanken framför en och kräver en på pengar.
Om det ändå inte vore för den där förbannade bakfyllan.
