Svenskt Näringsliv bemöter kritiken mot bemanningsbranschen: Företagen skapar arbetstillfällen och underlättar integration.
Den senaste tidens granskning av bemanningsbranschen är bristfällig och saknar helt statistik över påstådda missförhållanden. Aktuell forskning visar snarare en stor samhällsnytta, med jobbskapande och bättre integration tack vare möjligheten att anlita bemanningsföretag.
Bemanningsbranschen underlättar för företag att anställa, växa och specialisera sig på sin kärnverksamhet. Dessa tjänster tillför ett egenvärde som inte kan ersättas med något annat. En undersökning bland brittiska arbetsgivare som anlitar bemanningsföretag visade att bara 15 procent angav att de skulle anställa i egen regi om möjligheten till att köpa bemanningstjänster försvann.
En studie, som bygger på nobelpristagarna Pissarides och Mortensens matchningsmodeller, finner att bemanningsföretagens framväxt förklaras av att de har mer effektiva rekryterings- och placeringsprocesser. Studien visar även att bemanningsföretagen inte tränger undan andra jobb.
I Europa uppskattas bemanningsbranschen ha skapat 669 000 jobb mellan år 2003 och 2006. Av dessa hade 80 procent inte blivit av utan bemanningsföretag. Det skapar försörjning för människor som ofta söker sig till branschen just för flexibilitetens skull. En bemanningstjänst kan vara enklare att kombinera med pension och studier. Bemanningsbranschen är också bättre på att kombinera flera korta anställningar till heltid än en enskild individ.
Bemanningslösningar beskrivs ibland som ett sätt att undkomma en strikt arbetsrätt. Men en ny studie visar att sambandet inte är så självklart. Om arbetsrätten är utformad så att kostnaderna för att säga upp ökar, minskar även bemanningsföretagens anställningsvilja. Det innebär att en strikt arbetsrätt också kan hämma framväxten av bemanningsjobb.
Internationellt är Sverige bäst på att kombinera hög flexibilitet för företagen och rimlig förutsägbarhet för de anställda. Bara i Sverige är det genomsnittliga antalet arbetade timmar per person lika stort i bemanningsbranschen som bland fast heltidsanställda på resten av arbetsmarknaden. Dessutom har Sverige högst andel långa bemanningsuppdrag.
Bemanningsföretagens kanske allra största samhällsnytta är dock att de förbättrar integrationen, visar både svenska och internationella studier. Särskilt betydelsefull har bemanningsanställningen varit för dem som invandrat från länder utanför Europa.
Åtta procent av de utomeuropeiskt födda har en bemanningsanställning, jämfört med en procent bland alla sysselsatta. En svensk studie visar att de utomeuropeiskt födda i bemanningsföretagen oftare kommer direkt från arbetslöshet, och även lämnar sektorn fortare. Bara 14 procent var anställda i branschen under den undersökta treårsperioden, medan 55 procent övergick till en annan sysselsättning.
Att bemanningsbranschen fungerar som språngbräda till annat arbete för den invandrade befolkningen har en enkel orsak: Bemanningsföretagen är experter på att bedöma kompetens. Ett enskilt företag kan ha svårt att värdera om innehållet i en studentexamen från Bagdad motsvarar den från gymnasiet i grannkommunen, men litar på att bemanningsföretaget kan det. Dessutom kan bemanningsföretaget ge den invandrade personen kontaktnät och referenser.
Vänsterpartiet föreslog nyligen ett förbud mot bemanningsföretag. Men att haka på otydligt motiverad kritik mot en samhällsviktig företeelse som bemanningsanställningar drabbar särskilt dem som har det svårast. Försämras möjligheterna att köpa bemanningstjänster kommer de snarare att ersättas med effektiviseringar, övertid eller outsourcing av uppdrag utomlands. För de nästan 120 000 individer som arbetar i branschen någon gång under året kommer alternativet att vara arbetslöshet.
Li Jansson
Nationalekonom, Svenskt Näringsliv
