EU-nämnden sa i dag ja till fortsatta förhandlingar om ett svenskt medlemskap i europakten. Det skedde efter att Socialdemokraterna i sista stund svängt i frågan
– Socialdemokraterna har köpt grisen i säcken, sa Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets ledare efter mötet.

I går meddelade socialdemokraterna att de svängt i frågan efter att ha gjort upp med regeringen. Därför kunde en majoritet i EU-nämnden i dag ge regeringen mandat om att förhandla om ett svenskt medlemskap i europakten som ska tas upp på EU:s toppmöte som börjar på måndag nästa vecka.

Det är Tyskland och Frankrike som driver på för att EU-länderna ska sluta en mellanstatlig uppgörelse om hur statsfinanserna ska skötas i de olika länderna. 
Det handlar om att tvinga tungt skuldsatta euroländer att göra ordentliga åtstramningar i sina utgifter.

När regeringen mötte EU-nämnden i december förra året var den svenska hållningen kritisk. 
Statsminister Fredrik Reinfeldt var tveksamt till om det fanns behov av en europakt eftersom EU redan infört sex lagar som styr hur euroländerna får hantera sina ekonomier.

I dag var Fredrik Reinfeldt magsjuk. 
I stället var det statssekreteraren Katarina Areskoug Mascarenas som sökte mandat för att föra in Sverige i europakten.

– Det är ett svenskt stöd till att eurozonen inför striktare budgetregler, sa hon och understök att pakten inte kommer att innebära att det blir några rättsliga förpliktelser för Sverige.

Att det skulle vara ett sätt att bakvägen föra in euron i Sverige förnekade hon.

– Ett inträde i euron fortsätter att vara en fråga som helt och fullt avgörs av svenska folket, sa Katarina Areskoug Mascarenas.
Det var bland annat dessa utfästelser som fick Socialdemokraterna att svänga och bli mer positiva till europakten.

– Det utkast som finns nu är bättre än de tidigare. Det är tydligare att de åliggande som tas upp endast gäller euroländerna sa socialdemokraten Marie Granlund efter mötet.

Jonas Sjöstedt höll dock ännu kvar vid kritiken mot europakten.

Vänsterpartiets ledare anser att garantierna om att värna arbetsmarknadens parter inte är tillräckliga.

– Det var intressant att höra att statssekreteraren bekräftade att skrivningarna om arbetsrätten är väldigt svaga. Dessa skrivelser ligger som ett beaktande och inte inne i själva artikeltexten. De saknar därför någon större betydelse ifall det blir en konflikt om arbetsrätten.

Jonas Sjöstedt har svårt att förstå socialdemokraternas svängning.

– Det är obegripligt! Det finns flera dokument som haft den här typen av skrivningar om arbetsmarknaden. Det har dock inte hindrat EU-kommissionen att attackera parternas frihet, säger han och liknar partiets agerande med att köpa grisen i säcken.

Vänsterpartiets ledare anser dessutom att regeringens information till EU-nämnden varit missvisande. Han hänvisar till artikel 12:6 i det hemligstämplade utkastat till europakten.

– Här är det fjärde utkastet, säger han och håller upp pappret.

– Här står det väldigt tydligt att de land som vill delta i euroländernas toppmöten också måste gå med på delar av regelverket. I dag har regeringen sagt att ett villkor för att gå in i europakten är att vi inte ska beröras av regelverket men här står det motsatta, säger han.

Även LO:s tjänstemän är inne på en liknande tolkning, att Sverige tvärtemot vad regeringen säger kan bli tvungna att göra vissa förpliktelser.

– Som vi tjänstemän förstår det senaste förslaget så innebär det att Sverige kan få sitta med på ett möte som euroländerna har men endast om vi förpliktigar oss att följa paktens villkor, säger LO-juristen Claes-Mikael Jonsson.

– I praktiken har regeringen ett förhandlingsmandat som är omöjligt att genomföra, fortsätter han.

Hela processen med europakten har varit turbulent och olika förslag har förts fram.

Miljöpartisten Ulf Holm var kritisk mot att frågan kring europakten omgärdats med allt för stort hemlighetsmakeri och mot vad han ansåg var ”en bristande öppenhet”.

Under sittande möte delades dessutom ett nyöversatt förslag till uttalande ut som är tänkt göras under EU-toppmötet nästa vecka.

Uttalandet handlar om vad som behöver göras för att skapa tillväxt för EU. 
LO-Tidningen fick inte ta del av pappret. Enligt flera ledamöter i EU-nämnden handlade dock den första punkten om att skapa tillväxt i EU genom att skapa flera låglönejobb och att ungdomar ska kunna betalas lägre löner.

Erik Larsson
08-796 25 36 @Erik_Larsson