Varför har lärarna i Sverige så låg lön och så
mycket arbetsuppgifter? Något har hänt de senaste fyrtio åren.

I början av 1970-talet så ansåg riksdagsmännen att
de skulle ha ett arvode i storlek som en gymnasielärare, men hade redan då
börjat glida ifrån. En gymnasielärare hade då strax under 4 000 i månaden och
en riksdagsman strax över 4 000.

År 1990 var gymnasielärarens lön ca 12 300 och
riksdagsmannens ca 21 600.

År 2009 hade gymnasieläraren ca 28 000 men då hade
grundskoleläraren brutits ut och hade en månadslön på ca 26 000 medan
riksdagslönen var 55 000 kronor alltså i stort sett dubbla lärarlönen. De
svenska lärarlönerna hamnar därför långt ner på lönelistan om man jämför med
Nordiska och Europeiska lärarlönerna och hamnar förbi tjugonde plats på lönelistan
bland ca trettio jämförda OECD-länder.

Motsvarande lärarlön i Tyskland är ca 46 000, i
Danmark ca 35 000 – 40 000 mer och Finland ca 33 000 –
35 000 kronor i månaden (ca 10 000 mer än i Sverige) men på detta kan
man i Finland få ca 3 000 i månaden i övertid.

Räknar man på en månadslön på 25 000 och jämför
med en utbildning i Sverige som motsvarar lärarutbildningen t.ex. en jurist,
civilingenjör och civilekonom så har de ca 38 000 i månaden.

Sveriges Kommuner och Landsting har ansvaret för
lönesättningen. I media har vi den senaste tiden hört att någon
landstingsledamot sedan 1993 lyft 30 000 i månaden utanför egen
verksamhet. En annan ledamot i länet har fått 50 000 + 60 000
=110 000 i månaden trots att de inte är kvar i verksamheten och han menar
då att han har haft ett dygnet runt jobb.

Kvinnor har generellt i samhället lägre lön vilket
påverkar statusen i läraryrket och då söker män heller inte denna utbildning
och detta yrke.

Enligt anställningsavtal är man som lärare bunden
till vissa uppgifter som inte alltid är tydliga och kan förändras över tid. Nya
arbetsuppgifter medför nya skyldigheter vilket inte betyder att man som lärare
kan ta på sig vilka uppgifter som. Den nya arbetsuppgiften skall bidra till att
uppnå läroplanens mål men att man samtidigt är flexibel så att organisationen
fungerar, som Lärarförbundet uttrycker det.

Förutom olika ämnesläranden så har idag lärarrollen
tänjts till bristningsgränsen med uppgifter som många lärare helt enkelt tar på
sig utan att kräva ersättning. Det är nu även lärarens roll att organisera om i
”laget” om en kollega är sjuk, föräldraledig eller behöver vara ledig av annan
orsak. Korttidsvikarier finns inte längre.

Dessutom har lärarna iklätt sig föräldrarollen då
fler och fler föräldrar lämnar över denna uppgift till skolan – uppfostran! Få
föräldrar intresserar sig för elevens skola än mindre om utvecklingssamtalen.
Och bland de som kommer kan det p.g.a. språkproblem vara svårt att få fram
budskapet. Och var finns papporna där?

Vissa elever behöver längre tid för lärandet men det
finns sällan tid eller resurser för detta.