– Jag kan inte komma på något alternativ som är bättre än regeringens politik. Det beskedet gav Bettina Kashefi, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, vid ett seminarium i dag, torsdag, där LO:s rapport om fas 3, ”Den nya tidens AK-arbeten?”, presenterades.

Hon hänvisade till sex satsningar i regeringens budget som ska göra fas 3 bättre, bland annat mer av meningsfulla uppgifter, arbetsmarknadsutbildning och kortare placeringar hos anordnare. I dag placeras en fas 3-deltagare någonstans i två år. I fortsättningen ska periodens längd bestämmas utifrån individens behov och som regel bli kortare.

– Vi har genomfört stora reformer. Allt blir inte perfekt från början. Vi måste ständigt vara beredda att förändra, förnya och trimma reglerna utifrån de erfarenheter man kan dra. Det som har varit hyfsat har blivit bättre men det är en bit kvar tills det blir perfekt, sa Bettina Kashefi.

Möjligheten till arbetsmarknadsutbildning i fas 3 har funnits sedan i våras. Hittills är det 835 fas 3-deltagare som får eller har fått arbetsmarknadsutbildning sedan möjligheten öppnades den 1 maj 2011. Så var läget i torsdags i förra veckan enligt siffror från Arbetsförmedlingen

Knappt tre procent av fas 3-deltagarna har fått arbetsmarknadsutbildning. Ytterligare någon procent, 363 personer, får eller har fått yrkesförberedande utbildning.

Regeringen vill se att Arbetsförmedlingen skärper kontrollen och uppföljningen av fas 3-anordnarna. Den senaste uppföljningen redovisades förra sommaren och ledde till att Arbetsförmedlingen sade upp kontrakten med 269 anordnare.

Fas 3-seminariet var länge en hövlig och väluppfostrad tillställning. Man kunde inte tro att LO precis hade kommit med en rapport som sågar fas 3 fullständigt.

Till slut tyckte LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin att det kunde vara slut på gullandet och uppmanade deltagarna att gå på pudelns kärna. Hon blev bönhörd av Bettina Kashefi:

– Den stora vattendelaren mellan regeringen och LO är bidragslinjen kontra arbetslinjen. Vi tror inte att man får ett jobb bara för att man får hög ersättning.

Wanja Lundby-Wedin ilsknade till:

– Ni ger människor bidrag när de gör ett arbete. Vi vill att människor ska ha lön när de gör ett arbete.

– Det finns sedan länge subventionerade anställningar med avtalsenliga löner, men taket är så lågt att det knappt täcker lägstalönen i avtalen. Hur ska ni kunna få en arbetsgivare att ta emot människor med nedsatt arbetsförmåga om han måste betala för det, när han lika gärna kan ta någon i fas 3 och få 5 000 kronor i månaden i bidrag?

Mer än var tredje fas 3-deltagare har ett funktionshinder. Ingrid Burman är ordförande i Handikappförbunden med 450 000 medlemmar. Hon har fyra invändningar mot fas 3:

Fas 3 leder inte vidare till jobb. Ersättningen är för låg, ”en fattigdomsfälla”. Det finns inga kollektivavtal med åtföljande försäkringar och försäkringsbolagen nobbar funktionshindrade. Deltagarna får för dåligt stöd.

Ingrid Burman slog ett slag för en dansk modell som innebär att arbetsgivaren betalar efter individens arbetsförmåga. Resten av lön står staten för.

KG Westlund, LO-distriktet i Stockholms län, slog ett slag för Sesam, ett arbetsmarknadsprojekt för långtidsarbetslösa som lades ner 2005. 34 procent av deltagarna fick jobb och 6 procent började plugga, enligt en forskningsrapport från Linnéuniversitetet i Växjö.

– Om regeringens mål är full sysselsättning borde Sesam vara ett mönster och inte en nedlagd verksamhet.

Mikael Persson driver bloggen ”Yrkesfolk för arbete” tillammans med ytterligare sex fas 3-deltagare som träffades på Jobbfabriken i Stockholm. Han efterlyste bättre stöd från facket och rättssäkerhet för fas 3-deltagare.

– Den som går till sin arbetsförmedlare och klagar kan bli avstängd på sekunden.