Enligt facket kan ett tätare band till euroländerna leda till att möjligheterna att föra välfärdspolitik undergrävs. LO och TCO uppmanar regeringen och riksdagen att säga nej till ett nytt eurozonsfördrag.  Svenskt Näringsliv tvekar ännu i frågan.

Det blev inga fördragsförändringar under EU:s toppmöte. Storbritannien var det land som var tuffast i sitt motstånd mot att skriva in en tajtare styrning av hur EU-länderna får stärka sin ekonomi. Även Sverige var emot en sådan fördragsförändring.

Efter toppmötet driver nu Tyskland och Frankrike på för att i stället skapa ett närmare samarbete mellan euroländerna.

Folkpartisten Carl B Hamilton och flera andra har varnat för en sådan uppdelning mellan euro- och ickeeuroländer.

– Ett skräckscenario, sa han då regeringen mötte riksdagens EU-nämnd i förra veckan strax innan EU:s toppmöte.

Han och partikollegan EU-minister Birgitta Ohlsson varnar för att Sverige inte får vara med i viktiga beslut ifall riksdagen inte beslutar att inleda ett närmare samarbete med euroländerna.

Från fackligt håll är inställningen dock den motsatta. ”Säg nej till nya eurozonspakten”, uppmanar LO och TCO regeringen och riksdagen.

Enligt de fackliga organisationerna innebär ett nytt eurozonsfördrag en risk för att den nationella suveräniteten allvarligt undergrävs.

– Överenskommelsen innebär i praktiken en maktöverföring till europeisk nivå, och en begränsad möjlighet till att föra en offensiv nationell välfärdspolitik. Nationella finanspolitiska regelverk ska inte överprövas av domare i Luxemburg, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i ett pressmeddelande.

TCO:s ordförande Eva Nordmark delar den uppfattningen.

– Sveriges frihet att välja åtgärder och system för att hantera konjunktursvängningar i fråga om arbetsmarknadspolitik och offentliga investeringar begränsas, säger hon.

Svenskt Näringsliv har än så länge inte tagit ställning till ifall de vill att Sverige ska vara med eller stå utanför ett eurozonsfördrag.

– För Sverige är det av stor betydelse att ha ett inflytande över utformningen av den inre marknaden. Det råder dock inga exakta uppgifter om innehållet i en utökad finanspolitisk integration och utformningen av sanktionssystemet. Detta är frågor som behöver klaras ut innan det går att ta exakt ställning till frågan om Sverige bör delta, även om vi i grunden har en positiv syn på ett ökat Europasamarbetet, skriver Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv i en kommentar till LO-Tidningen.

Erik Larsson
08-796 25 36 @Erik_Larsson