En kvinna går miste om 3,6 miljoner under ett arbetsliv

En kvinna tjänar drygt 3,6 miljoner kronor mindre än en man under sitt arbetsliv. Om man räknar upp lönerna till heltid tjänar snittkvinnan fortfarande 2,1 miljoner mindre än genomsnittsmannen.

Det saknas 7 600 kronor i en vanlig kvinnas inkomster varje månad – om man jämför med inkomsten för en genomsnittlig man. Det blir 91 200 kronor på ett år, eller drygt 3,6 miljoner under ett arbetsliv på 40 år om skillnaderna mellan mäns och kvinnors inkomster förblir som de är i dag.

Medan män i snitt fick 26 700 kronor i utbetald arbetsinkomst varje månad 2009 fick kvinnorna nöja sig med 19 100 kronor, enligt regeringens beräkningar i jämställdhetsbilagan till statsbudgeten.

En vanlig kvinna tjänar därmed i praktiken 28 procent mindre än sin man eller bror. Men det är en siffra som sällan kommer fram i debatten, där det nästa alltid är lönerna uppräknade till heltid som diskuteras.

– Jag har aldrig stött på den här siffran, konstaterar Åsa Löfström, som är docent i nationalekonomi vid Umeå universitet och som forskat om jämställda löner ur olika perspektiv.

Varför inkomstskillnaden mellan könen inte diskuteras har hon inget svar på. Den säger förvisso inte hela sanningen, men ger en bild av hur mycket pengar kvinnor respektive män har att röra sig med. Arbetsinkomsten avgör vilken bostad mannen respektive kvinnan kan välja, hur långt matpengarna räcker, vilken semester de kan åka på – och hur mycket var och en står för i en parrelation.

Förklaringen till den stora skillnaden mellan könen när det gäller arbetsinkomst är att kvinnor jobbar deltid i betydigt högre grad än män. Förra året arbetade 34 procent av alla kvinnor deltid medan motsvarande siffra för männen var 11 procent.

Om man räknar upp alla löner till heltid saknas det fortfarande 4 400 kronor i kvinnornas lönekuvert varje månad. Det motsvarar 52 800 kronor på ett år – eller 2,1 miljoner på ett 40-årigt arbetsliv.

– Det är otroligt mycket. Man kan tycka att några tusenlappar i månaden inte spelar så stor roll, men över tid blir det mycket, säger Åsa Löfström.

Uppräknat till heltidslöner tjänar kvinnor 86 procent av männens lön. Den största delen av löneskillnaden som återstår förklaras av den segregerade arbetsmarknaden. Män och kvinnor jobbar i olika sektorer. Kvinnor finns till stor del i offentlig sektor och där ligger lönerna lägre än i den privata sektorn.

– Den uppdelade arbetsmarknaden har historiska rötter. Vissa arbetsuppgifter ansågs mer lämpade för kvinnor, så som vård och omsorg och senare även kontorsuppgifter, säger Åsa Löfström.

Män och kvinnor har också olika yrken. I offentlig sektor är männen oftare läkare eller har andra välbetalda yrken medan kvinnorna ofta dominerar i lågbetalda yrkesgrupper.

Män har dessutom oftare chefsbefattningar vilket drar upp deras lön. Under 2009 var sju av tio chefer män, sett över hela arbetsmarknaden. I den privata sektorn dominerade männen ännu mer på chefsjobben, enligt statsbudgetens jämställdhetsbilaga.

Även utbildningsnivån påverkar lönen, men eftersom kvinnor numera är mer välutbildade än män borde det minska löneskillnaderna. 43 procent av kvinnorna mellan 25 och 64 år har eftergymnasial utbildning – att jämföra med 34 procent av männen i samma åldersgrupp, enligt SCB.

– Kvinnor får inte betalt för sin utbildning på samma sätt. Det kan vara så att kvinnor inte kommer in på den nivå som motsvarar deras kompetens när de börjar jobba, att de oftare är överkvalificerade. Vi håller på med forskning på området och ser sådana tendenser, men det är inte klarlagt än, säger Åsa Löfström.

Kvinnor utbildar sig också oftare till yrken som ger lägre lön än manliga yrken med motsvarande utbildningsnivå.

Om man gör en så kallad standardvägning, det vill säga räknar bort effekterna av ålder, utbildning, arbetstid, sektor och yrke, krymper löneskillnaderna ytterligare. Då tjänar kvinnor 94 procent av männens lön.

De sex procentenheter som återstår kallas för den oförklarade löneskillnaden. En del av den beror troligen på diskriminering, men det kan också vara saker som inte går att mäta som spelar in, så som engagemang, idérikedom och yrkeskunskap.

FOTNOT: I arbetsinkomsten ingår lön, bilförmån, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning från totalförsvaret. Det vill säga inkomster som är arbetsrelaterade. Om man i stället tittar på den disponibla inkomsten, det vill säga arbetsinkomsten efter skatt inklusive kapitalinkomster och olika bidrag, uppgår kvinnors inkomster till 79 procent av männens, enligt regeringens beräkningar.

Johanna Wreder
08-725 52 15

Kommentera den här artikeln