Vem är arbetare?

Frågan är enkel och svår, så svår. Enkel för att det finns ett traditionellt svar, svårt för att samhället förändras och för att den är både politiskt och personligt känslig.

När vi planerade vårens Inblicksserier i slutet av förra året funderade vi på att ha samhällsklasser som tema, men landade i diskussioner om arbetaren.

Där fanns inte samma givna ramar att utgå ifrån, inga självklara svar.

Varför var det inte helt naturligt för oss journalister på LO-Tidningen att prata om arbetare, att ställa frågor om arbetare, att söka efter en arbetare som vill ställa upp på intervjuer? Fick man inte prata om arbetare?

Efter sex veckor har vi fått många svar: begreppet kan uppfattas nedsättande, för i bakgrunden ligger ett ”bara”, som författaren Elsie Johansson säger.

Inte heller avtalsansvariga inom fack- och arbetsgivarorganisationer frågar gärna: Är du arbetare? Begreppet är formellt och har mer med organisation och avtal att göra än om enskilda individers liv, anser de.

Moderaten Jenny Petersson tycker att arbetare är användbart ord som funkar på alla. Men frågar om någon är arbetare, det gör inte hon heller.

Begreppet kan uppfattas som nedvärderande; men det kan också uppfattas som nedvärderande att inte använda det:

”Cheferna har ju sina titlar, de lyfts fram, då är det viktigt att också arbetarna har ett begrepp”, säger en kvinna i artikeln här intill.

Vem är arbetare? Vi har inte svaret. Hade vi det skulle vi kunna säga mycket om framtiden. För en sak är säker; frågan om vem som är arbetare visar sig ha betydelse för många av arbetsmarknadens kärnfrågor.

Vart är utvecklingen på väg? Kanske till ett arbetsliv där alla får större frihet på jobbet, där alla som jobbar har liten skaderisk och mår bra.

Där en arbetare är en arbetare är en arbetare.

Eller också blir det som Christian Sundin säger: ett nytt Ådalen, fast ”på ett annat sätt”. Att arbetarna åter kommer till en punkt där villkoren blivit för dåliga, där var och en hotas av utbytbarheten, men där gruppen inser behovet av att gå samman och ställer krav.

Inte krav på andras förbättrade villkor, inte solidaritet som välgörenhet, som i att hjälpa andra, som Daniel Suhonen säger, utan på sina egna, arbetarnas.

Vi trevade oss fram i arbetet med artiklarna men fick stark respons: ”Hoppas att serien kommer att fortsätta åtminstone några år till”, skrev en läsare.

Det gör den inte. Vi avslutar här.

Men fortsätt gärna diskussionen: Vem är arbetare?

Charlotta Kåks Röshammar

Sandra Lund
08-796 27 15 @lundasandra

Kommentera den här artikeln

  • Bjornslatans

    Enligt Karl Marx så är arbetaren egendomslös och mervärdesproducerande. Låter rätt så förnufftigt tycker jag.

  • Bjornzlatans

    Karl Marx har denna definition Arbetaren är egendomslös och mervärdesproducerande.Låter rätt så rätt i mina öron

    • http://www.regeringen.se Ordförande Svensson

      Det var väl därför som Adolf Hitler älskade Karl Marx…

      • Anonym

        Intressant att läsa att Hitler älskade Karl Marx.
        1. Jag vet inte om det är sant
        2. Jag vet inte vad detta bevisar
        Marx ska bedömas för vad han säger. Om någon skitstövel råkar gilla mig, ska jag inte belastas av det.
        Karl Marx skrev en gång till sin franska bokförlägare: ”Ce que je sais, je ne suis pas marxist” (Vad jag vet, är jag inte ”marxist”). Han reagerade mot de tolkningar som gjórts av honom. Jag själv är inte heller marxist. Marx uppfattning av samhället är inte alls aktuell, men vi skulle behöva någon av samma kvalité som kan göra en anakys som passar i vår tid. Kan inte du, Svensson, initiera en sådan analys. Jag vill veta vad som är rätt, inte vad som är fel.

      • http://emretsson.net Anders Emretsson

        Adolf Hitler älskade inte Karl Marx. Var har du fått det ifrån?

    • http://www.regeringen.se Ordförande Svensson

      Det var väl därför som Adolf Hitler älskade Karl Marx…

  • JLR

      Moderaterna har fördärvat användningen av ordet ”arbetare”, men det beror på att det finns en semantisk oklarhet som bara vuxit i kontrasten arbetare/tjänstemän och i nutidens samhällsutveckling. Förvirringen börjar i ordet ”arbete” som semantiskt likställs med ”lönearbete”, som är något annat. Det låter som om hemmafruar och arbetslösa som ägnar sin tid åt att göra något vettigt inte ”arbetade”. Man kan ifrågasätta om många anställda gör så mycket nytta. Och att driva frågan om ”full sysselsättning” är ganska tvivelsamt idag. Det borde gälla ”Meningsfull sysselsättning” i stället, eftersom den typ av arbetsfrågan (och guden ”Tillväxt”) som drivs på idag gynnar bara konsumismen och ett onödigt förstörande av jordens resurser. Om vi ändå ska hålla fast vid begreppet ”arbetarklass” så borde det relateras till vissa typer av lönesysslor. Om vem som helst får tillskriva sig arbetarklassens tillhörighet, med hänvisning till sina föräldrar eller till andra omständigheter, då vet man inte hur man ska kunna peka ut det som socialdemokratin fortfarande vill mena med ”arbetare”. Det viktigaste vore att skilja mellan socialism och liberalism. Där har vi den riktiga skillnaden. Liberalerna sätter individen i centrum, vilket är ganska farligt, eftersom individen (på grekiska ”atom”) fungerar inte mänskligt utan ett samhälleligt sammanhang. Då skulle jag också rekommendera att inte använda ordet ”kollektivt” utan ”gemensamt”. Ordet ”kollektiv” har fördärvats (av kommunister och många socialdemokrater) som inte inser att ”alla” ska betyda ”var och en” inte ett kollektivt ”alla” som reducerar väljarna till ett flock som bara följer herdarna och gör ”politiskt förtroendevalda” till ”Vi politiker”, som om detta vore en profession och som om inte varje väljare vore en politiker (dvs medborgare).
    Att ”arbeta” borde vara att åstadkomma något nyttigt med eller utan lön: att producera något eller göra en tjänst åt andra. Man kan vara anställd eller få stor bonus utan att göra åstadkomma ett dugg som samhället behöver.
    Det enda kloka i denna opportunistiska tid, där ord och begrepp användas som det passar, vore att skilja mellan individ och person och tala om socialism och liberalism (ty även de konservativa har köpt det liberala budskapet). Låt oss då kämpa för en demokratisk socialistisk modell och göra upp med mytologin som den romerske Mercurius som vi kallar Marknaden. Arbetarrörelsen får inte förbli en religion med präster som fungerar som härdar. Muslimerna dyrkar Profeten, men vi har lärt oss att dyrka Profiten. Vi har låtit oss luras i liberalismens dyrkan av Marknaden och inser inte att ”Full sysselsättning” ger fel budskap och att den gamla klasskampen (med den tekniska utvecklingen och tjänstesektorns vidgade betydelse) inte får avleda oss från att uppmärksamma att den riktiga problemet på 2000-talet är inte motsättningen ”klass mot klass” utan relationen ”mänsklighetens överlevnad och miljön. Det är där socialism och borgerlig konsumism har sin uppgift. Miljöpartiet har förstått detta bättre men saknar en gjuten ideologisk grund. Marx skulle ge oss en helt annan bild idag.

  • http://profiles.google.com/lars.erik.ahlstrom lars ahlstrom

    Proletär är den som saknar betydande kapital och är nödd att lönearbeta för sitt uppehälle.  99% av folket är arbetare.  Mer eller mindre påverkade av borgarens press och media till att tro de är mer än arbetare. Tjänstemän är bara ETT exempel.  Lönenivån är en orsak att många luras att tro att de har betydande kapital.

    Borgare är den som har betydande kapital och kan med detta låta andra arbeta in till sitt uppehälle, eller kan borgaren helt enkelt leva på ränta.

  • http://profiles.google.com/lars.erik.ahlstrom lars ahlstrom

    Proletär är den som saknar betydande kapital och är nödd att lönearbeta för sitt uppehälle.  99% av folket är arbetare.  Mer eller mindre påverkade av borgarens press och media till att tro de är mer än arbetare. Tjänstemän är bara ETT exempel.  Lönenivån är en orsak att många luras att tro att de har betydande kapital.

    Borgare är den som har betydande kapital och kan med detta låta andra arbeta in till sitt uppehälle, eller kan borgaren helt enkelt leva på ränta.

    • JLR

      Ahlström och andra tycks tro att substantiv är etiketter som sitter fast på någonting. Om ni försöker reda ut var ordet ”proletär” kommer ifrån (”prole” = avkomma) så får man fram så småningom en betydlese som hör hemma i samhället för två hundra år sedan. Gränsen mellan dem som bara hade avkomma och arbetskraft och dem som hade egna medel och behövde ite antränga sig har försvunnit. Bl a på grund av socialismen. Det vore förfärligt om vårt samhälle såg ut likadant idag. ”Arbetare” är den som gör något av nytta för samhället. Att man blandar ihop ”arbete” med ”lönearbete” (som om hemmafruar och folk utan anställning inte gjorde något av nytta och som alla som har anställning gjorde nytta och inte ibland gjorde t o m skada) kan vi se mellan fingrarna. Det som i Sverige heter ”Arbetsförmedling” kallas i andra språk ”Anställningsförmedling”. 
      OK! Lönearbetare är inte längre bara den understa klassen. Idag har tjänstefolket blivit en allt större skara. Flera av dem mycket lågt betalda. Ord definieras varken av Marx eller av någon annan. Ord brukas och glider semantiskt och skapar ibland därigenom förvirring. Sådant är fallet med ordet ”arbetare” som avskaffat bruket av ordet ”proletär” (om man inte vill sitta fast i historia och gammal ideologi). Första steget var att skilja mellan ”arbetare” och ”tjänsteman” (som om arbetarna inte gjorde tjänster och som om tjänstemännen inte arbetade). Nu är det dags att erkänna att det finns kapitalister och löntagare. Och då vore det på sin plats att påminna om att ”ekonomi” inte är penningshushållning, utan ordagrant ”resurshushållning” (oikos nomos). Att använda pengar för att underlätta denna hushållning hette inte ”ekonomi” utan ”krematistik”. Ekonomerna är krematister, inte några ekonomer.
      Orden är som sagt vilseledande, om vi inte håller ett öga på hur deras betydelse trasslar till sig och trasslir till det för oss. Därför behöver vi bättre språkbildning i skolan än vad vi har idag. Men Björklund vill hellre ha Matte, så att vi kan räkna pengar.

    • JLR

      Ahlström och andra tycks tro att substantiv är etiketter som sitter fast på någonting. Om ni försöker reda ut var ordet ”proletär” kommer ifrån (”prole” = avkomma) så får man fram så småningom en betydlese som hör hemma i samhället för två hundra år sedan. Gränsen mellan dem som bara hade avkomma och arbetskraft och dem som hade egna medel och behövde ite antränga sig har försvunnit. Bl a på grund av socialismen. Det vore förfärligt om vårt samhälle såg ut likadant idag. ”Arbetare” är den som gör något av nytta för samhället. Att man blandar ihop ”arbete” med ”lönearbete” (som om hemmafruar och folk utan anställning inte gjorde något av nytta och som alla som har anställning gjorde nytta och inte ibland gjorde t o m skada) kan vi se mellan fingrarna. Det som i Sverige heter ”Arbetsförmedling” kallas i andra språk ”Anställningsförmedling”. 
      OK! Lönearbetare är inte längre bara den understa klassen. Idag har tjänstefolket blivit en allt större skara. Flera av dem mycket lågt betalda. Ord definieras varken av Marx eller av någon annan. Ord brukas och glider semantiskt och skapar ibland därigenom förvirring. Sådant är fallet med ordet ”arbetare” som avskaffat bruket av ordet ”proletär” (om man inte vill sitta fast i historia och gammal ideologi). Första steget var att skilja mellan ”arbetare” och ”tjänsteman” (som om arbetarna inte gjorde tjänster och som om tjänstemännen inte arbetade). Nu är det dags att erkänna att det finns kapitalister och löntagare. Och då vore det på sin plats att påminna om att ”ekonomi” inte är penningshushållning, utan ordagrant ”resurshushållning” (oikos nomos). Att använda pengar för att underlätta denna hushållning hette inte ”ekonomi” utan ”krematistik”. Ekonomerna är krematister, inte några ekonomer.
      Orden är som sagt vilseledande, om vi inte håller ett öga på hur deras betydelse trasslar till sig och trasslir till det för oss. Därför behöver vi bättre språkbildning i skolan än vad vi har idag. Men Björklund vill hellre ha Matte, så att vi kan räkna pengar.

  • Janne_Svensson

    En arbetare duschar efter jobbet. Tjänstemannen duschar innan.

  • http://www.regeringen.se Ordförande Svensson

    Politiker och ideologier som delar upp folk i klasser hör hemma på historiens soptipp.

    • Anonym

      Tala om varför.
       Att kasta fram bara en fras är väl inget av värde

  • orhan

    hej alla….jag har en viktigt fråga?snälla kan ni hjälpa mig?min arbetsgivare tvingar mig att jobba mer än 8 timmar per dag…måste jag jobba mer än 8 timmar per dag.jag får extra betalt men jag vill inte jobba mer än 8 timmar..kan jag eller inte?

  • J Rådmansson

    Så länge man blandar ihop ”arbete” med ”lönearbete” så är det kört. De verkar som om hemmafruars och andras ideella och positivt skapande syssla inte vore ”arbete”. Det som i Sverige kallas ”Arbetsförmedling” heter i andra språk ”Anställningsförmedling”. Det finns många lönearbetare som bara skapar skit ochderas insats är t o m farliga eller miljöförstörande. De borde få ersättning för att sluta arbeta.
    Första maj började med parollen ”8 timmars arbetsdag”. Så smäningo blev
    det ”Full sysselsättning”. Det borde heta ”Meningsfull sysselsättning”. Att ”arbeta” bara för lönens skuld utan hänsyn med vad arbetet skapar är helt vansinnigt.
    Ordet arbete är etymologiskt relaterat till ”robot”. ”Arbeta” på ryska heter: ”rabotti”.


  • Utblick

    <h4><a href="http://arbetet.se/2013/05/17/efter-husraset-fick-varlden-nog/">Erik Larsson</a></h4>
    <a href="http://arbetet.se/wp-content/uploads/2013/05/eriklarsson2013.jpg/"><img class="alignnone size-full wp-image-63048" alt="Erik Larsson" src="http://arbetet.se/wp-content/uploads/2013/05/eriklarsson2013.jpg" width="204" height="124" /></a>
    <h3><a href="http://arbetet.se/2013/05/17/efter-husraset-fick-varlden-nog/">Efter husraset fick världen nog</a></h3>

  • Ledare

    <h4><a href="http://arbetet.se/2013/05/02/alla-manniskors-lika-varde-maste-vara-just-allas/">Martin Klepke</a></h4>
    <a href="http://arbetet.se/2013/05/02/alla-manniskors-lika-varde-maste-vara-just-allas/"><img class="alignnone size-full wp-image-56381" title="Martin Klepke nya" alt="" src="http://arbetet.se/wp-content/uploads/2011/05/Martin-Klepke-ny2.jpg" width="204" height="124" /></a>
    <h3><a href="http://arbetet.se/2013/05/02/alla-manniskors-lika-varde-maste-vara-just-allas/">Öppna inte för mörkrets makter</a></h3>

  • Arbetet på Facebook

  • Arbetet på Twitter

    Medarbetarna på Arbetet:


  • Sista ordet

    <h4><a href="http://arbetet.se/2013/05/17/du-dricker-val-inte-fel-ol-i-sommar/">Lennart Lundquist</a></h4>
    <a href="http://arbetet.se/2013/05/17/du-dricker-val-inte-fel-ol-i-sommar/"><img class="wp-image-58310 alignnone" title="Lennart Lundquist ny" alt="" src="http://arbetet.se/wp-content/uploads/2011/04/Lennart-Lundquist-ny2.jpg" width="204" height="124" /></a>
    <h3><a href="http://arbetet.se/2013/05/17/du-dricker-val-inte-fel-ol-i-sommar/">Du dricker väl inte fel öl i sommar?</a></h3>

  • Ekonomi

    <h4><a href="http://arbetet.se/2013/05/17/hall-isar-mal-och-medel/">Anders Eld</a></h4>
    <a href="http://arbetet.se/2013/05/17/hall-isar-mal-och-medel/"><img class="alignnone size-full wp-image-56028" title="anders_eld" alt="" src="http://arbetet.se/wp-content/uploads/2013/01/anders.png" width="204" height="124" /></a>
    <h3><a href="http://arbetet.se/2013/05/17/hall-isar-mal-och-medel/">Håll isär
    mål
    och medel</a></h3>