Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix

Brommasonen Rune är levande musikhistoria. Hans karriär inger respekt. Den dokumenteras i memoarerna Precis i tiden. Talang och febrilt övande tog honom redan under tidigt 60-tal ut i Europa, och till Gyllene Cirkelns husband.

Han har kompat ett otal av de allra största och berömts av pionjärer som Dizzy och Chet Baker, vilket sammantaget gett honom konstnärslön. Hans subtila och distinkta stil har varit mycket eftertraktad. Men efter några vilda år drabbad av droger var Rune illa ute. Då oerfaren inför framgången. Idag begåvad med filosofiskt djup och kristen livssyn.

Undertecknad fick härom året förmånen att träffa Rune, i samband med ett comebackgig präglat av Jan Johansson-låtar. En sympatisk vis man vars metodiska naturlighet på scen berikade lyssnarna. Lika bekväm med vispar som med trumstockar, söker sig veteranen fram till det perfekta beatet.

Jag har hört hans drivande trummande och smeksamma sång i storbandet han fick överta från Bernt Rosengren, med Åke Johanssons trio, James Moody, Kjell Janssons kvartett och säkert många fler. Rune sprider värme och skönhet.

Mats Hallberg

LO-Tidningen Kultur