LO-medlemmar får minst utbildning på jobbet

Vissa lär sig nya saker i jobbet, andra stampar på samma fläck. Vem som får utvecklas i arbetet är en klassfråga, och för LO-medlemmarna blåser det motvind.

För läkaren och ekonomen kan tio procent av arbetstiden gå till utbildning. För städaren och lastbilschauffören inte en enda dag.

Så såg det ut när facken diskuterade det goda, utvecklande arbetet som intensivast på 1990-talet och några år in på 2000-talet – och så ser det ut i dag. Statistiska centralbyråns statistik över vilka grupper som får personalutbildning, och i vilka doser, visar ett mycket stabilt klassmönster. Sacomedlemmar får mest, därefter kommer TCO-medlemmarna, och sist LO:s medlemmar.

Första kvartalet 1996 uppgav bara var tredje arbetare att han eller hon hade fått någon utbildning över huvud taget. Första kvartalet 2010 var det exakt lika många – eller lika få.

– Inte nog med att den sociala skiktningen är stark, säger Filis Sigala, som ansvarar för kompetensfrågor vid LO. Hur mycket du utvecklas beror på hur arbetet är organiserat. Och där har det gått bakåt de senaste 15 åren.

Inom industrin har taylorismen och det löpande bandet kommit tillbaka. Arbetet utarmas om det delas upp i små sekvenser, så att en anställd får upprepa ett enda arbetsmoment som tar bara någon minut.

Exempel ur verkliga livet: Hos en känd kökstillverkare står en erfaren snickare och gör enkelt förpackningsarbete. Vid ett stort charkuteriföretag hugger en man som varit kirurg i sitt hemland kotletter hela dagen.

Andra industriföretag har infört lean production, som nu sprider sig även till sjukvården. I Japan, som lean production hämtats från, innebär det att den anställde är i ständig utveckling, men i Sverige har det ofta missförståtts och lett till väldigt styrt arbete.

Svante Bylund, chef för IF Metalls arbetsutvecklingsenhet, vill ändå nyansera bilden:

– Lean behöver inte vara utarmande. Inte heller är monteringsarbete vid en line alltid det samma som enformigt, bundet arbete. Det finns utvecklingsmöjligheter, och fackets förhållningssätt spelar stor roll.

De flesta av IF Metalls avtal innehåller skrivningar om vikten av kompetensutveckling och den anställdes rätt till en egen utvecklingsplan. I ett särskilt program, Det hållbara arbetet, beskriver förbundet hur en bra arbetsorganisation kan öka produktiviteten och stärka svensk industri, samtidigt som arbetets innehåll vidgas och belastningsskadorna minskar.

– Men ska våra klubbar nå dit måste de möta arbetsgivarna, föra en dialog och försöka nå en samsyn.

Det kräver ett arbetssätt som många fackligt aktiva inte är skolade i. Svante Bylund jämför med om medlemmarna har jobbat övertid och fått för lite ersättning:

– Då kan du peka på avtalet och kräva att felet rättas till. Men du kan inte gå in och säga: ”Arbetet är upplagt så att vi vantrivs, rätta till det.” För det finns inget facit, inget rätt eller fel. Du måste själv vara kreativ, komma med förslag och föra en dialog.

Anställningsformerna spelar stor roll för hur utvecklande arbetet blir, anser Svante Bylund.

– Är du fast anställd har du lättare att engagera dig, kanske delta i projekt för att utveckla kvaliteten och produktionen. Har du sex månaders anställning är ditt huvudintresse att få stanna kvar.

– En tendens är att bemanningsföretagen bemannar liner med enkla uppgifter. De fast anställda sköter underhåll och utveckling. På så sätt flyttas ansvaret för belastningsskador ut.

Trots att LO-medlemmarna får väldigt lite vidareutbildning pågår ett ständigt vardagslärande, hävdar Filis Sigala. Kafébiträdet som anställs för att plocka disk lär sig så småningom kaffemaskinen, kassan och serveringen. Städaren som får rycka in för en sjuk arbetskamrat lär sig nya lokaler. Så sker det mesta av LO-medlemmarnas kompetensutveckling.

– Men den syns inte. Arbetsgivarna behöver inte betala för den, och den leder inte till högre lön, säger Filis Sigala.

Mårten Martos Nilsson
08-725 52 13

Kommentera den här artikeln

  • Jag skulle vilja veta vad Mu00e5rten Martos Nilsson tror att en stu00e4dare skulle kunna vidareutbilda sig till pu00e5 betald arbetstid? Expert med dammvippan? Svabbmu00e4stare? Eller stu00e4darena kanske bara skulle fu00e5 resten av dagen ledigt fu00f6r att det ska bli ”ru00e4ttvist”? Vilken idioti!

  • Berra

    Utbildning u00e4r grunden i all utveckling och all fu00f6rbu00e4ttrad vu00e4lfu00e4rd. Men att skapa vu00e4lfu00e4rd vet ju alliansen ingenting om. Om ditt resonemang skulle gu00e4lla skulle svenska skogsarbetare fortfarande kila ut i skogen och su00e5ga ned tru00e4den med dubbelsu00e5g. Jisses vilken dunderidioti!

  • Su00e5 nu00e4r en stu00e4dare istu00e4llet fu00f6r att gu00f6ra sitt jobb utbildar sig i mikrofiberdukarnas framtid su00e5 bygger vi vu00e4lfu00e4rd! Aha! Jag som trodde att vu00e4lfu00e4rd byggs av att fler arbetar och betalar skatt! nnTack fu00f6r en skru00e4mmande inblick i din upp-och-nedvu00e4nda vu00e4rld, Berra!

  • Paul

    Makt u00e4r inte nu00e5got man fu00e5r. Speciellt inte nu00e4r det handlar om kunskap eller arbetslivets fu00f6rutsu00e4ttningar. Alla arbetare vet att makt behu00e5lls eller omfu00f6rdelas beroende pu00e5 styrkefu00f6rhu00e5llandena. Du00e4rfu00f6r skapades fackfu00f6reningar.

  • Jag kan tu00e4nka mig en hel del som de kan ha nytta av att lu00e4ra sig. Hur man hanterar de mu00e5nga kemiska och andra produkter som ingu00e5r i arbetet. Att arbeta pu00e5 ett ergonomiskt su00e4tt, olika metoder och arbetssu00e4tt. Vilka verktyg som kan anvu00e4ndas i olika situationer …

  • Pingback: Kompetensutveckling – en bristvara « Görans tankar och bagateller()

  • Eric Emanuel

    Detta har nog mycket att gu00f6ra med sina egna livserfarenheter, du00e4rtill finns vu00e4l fu00f6rklaring till att de nu00e4mnda grupperna som nu00e4mns, lu00e4kare, ekonomer med mu00e5nga fler har blivit det dom u00e4r. Pu00e5 ”lu00e4gre” och mindre studerandetid i begynnelsen slu00e5r det ut pu00e5 resterande liv. Vad jag sju00e4lv fu00e5tt fram efter mitt arbetsliv, su00e5 betraktas kurser, vidareutbildningar, fu00f6relu00e4sningar etc. som mest stu00f6r den normala ordningen, och ger absolut ingenting. Mycket besynnerligt enligt mig sju00e4lv, fu00f6r kunskap, ku00e4nnedom, fu00f6rkovran, fu00f6relu00e4sningar har alltid varit bu00e5de lu00e4rorikt och nyttigt pu00e5 alla de su00e4tt. Summan av mitt inlu00e4gg, jag tror inte att det u00e4r arbetsgivaren i mu00e5nga fall som ru00e5r fu00f6r detta, utan det u00e4r arbetarna sju00e4lva som tycker att det mesta inom detta u00e4r trams och inget annat.nDet gu00e5r vu00e4l lu00e4tt att testa och titta pu00e5, bara viljan finns. Rent vetenskapligt skulle jag tro att mina funderingar u00e4r ganska exakt, u00e4ven efter summarium efter densamma. Och det borde vu00e4l inte minst LO:s egna fu00f6relu00e4sare, kursledare, etc, redan ha svar pu00e5!

  • Janericnilsson

    Det kan mu00e5hu00e4nda vara pu00e5 det viset. Men jag sju00e4lv har jobbat pu00e5 Samhall i nu00e5gra u00e5r, och pu00e5 det fu00f6retaget kan man du00e5 inte pu00e5stu00e5 att man inte kan och fu00e5r mu00f6jlighet till utveckling inom och genom jobbet. Pu00e5 den Samhallsenhet jag sju00e4lv u00e4r, finns det ett brett utbud av bu00e5de diverse teknik och montagearbeten, samt service och tju00e4nster. Stora mu00f6jligheter till praktik ute pu00e5 diverse fu00f6retag och serviceinru00e4ttningar. u00c4ven utbildningar/kurser inom fu00f6retaget fu00f6r att fu00f6rkovra, och fu00f6rbu00e4ttra sina mu00f6jligheter till en tju00e4nst ”skru00e4ddarsytt” fu00f6r sina egna mu00f6jligheter till ett arbetsliv pu00e5 sikt utanfu00f6r Samhall. Sju00e4lvklart u00e4r det ju pu00e5 vu00e5rt fu00f6retag sina egna intressen och visioner, som styr hela processen, likvu00e4l som pu00e5 vilket fu00f6retag som helst. Allt naturligtvis med hu00e4nsyn till sina handikapp, som i de flesta fall ej u00e4r nu00e5got hinder fu00f6r egen personlig utveckling. Och allt naturligtvis i samru00e5d med arbetsledning. Fu00f6r mig sju00e4lv lu00e5ter det helt fru00e4mmande nu00e4r man lu00e4ser ovanstu00e5ende rubrik. Visst kan det vara svu00e5rt med u00f6vergu00e5ngar, speciellt i smu00e5 kommuner, och med hu00f6g arbetslu00f6shet. Men u00e5terigen, med de mu00f6jligheter vi alla har till fortbildning inom mu00e5nga olika jobb bu00e5de pu00e5 service och teknikdelen, allt inom ramen fu00f6r polycin ”Utveckling genom arbete”, har vi u00e4ven hos oss i princip u00f6vergu00e5ngar pu00e5 cirka 5 procent till fu00f6retag utanfu00f6r Samhall. u00c4ven jag sju00e4lv som u00e4r 60 u00e5r har eventuellt tu00e4nkt prova pu00e5 nu00e5gon tju00e4nst utanfu00f6r Samhall, detta om alla mina och andras planer gu00e5r i lu00e5s. nJan-Eric NilssonnSamhall u00d6verkalix

  • Pingback: Avgörande med god kompetensförsörjning « Görans tankar och bagateller()